Picasso är en liten blågrå pojke som är född av en hemlös hona i maj -02. Mamman hade blivit övergiven av sin ägare, de hade flyttat och lämnat katten kvar. Hon blev naturligtvis dräktig med tiden och kattungarna Picasso och Lina föddes utomhus. En dam värnade om den lilla familjen och matade dem, ungarna var dock skygga och gick inte att komma nära. Vi tog foton på barnen, och här är Picasso som baby:

Grannarna till damen som matade katterna blev sura och tvära över att katterna fanns där, man hotade med avskjutning. Damen fick vetskap om Kattkommando Syd och ringde för hjälp. Vi fångade in familjen och de placerades i ett stödhem. Efter en tid fick vi en intressent till Picasso, de var intresserade av att vara stödhem åt honom till att börja med och om allt fungerade bra kanske de kunde ta över honom permanent.

Här berättar hans nya matte om Picasso då han kom till dem, ca 6 månader gammal:

"Den 1/10 så mötte jag en man vid Gävle Bro som skulle frakta en katt till mig som stödhemskatt. Vi möttes vid 11-tiden utanför OK-macken. Ur bakluckan lyfte han ut en bur. Där låg en skrämd kattunge och tittade på mig. Jag lyfte ur honom och la honom i min box och åkte hem."

"Hemma hade pojkarna och jag gjort ordning ett kattrum till honom. Han låg kvar i boxen ca 2 timmar innan han vågade komma fram. Vi satt där inne och försökte bekanta oss lite med honom, men han bara fräste och spottade. Vi lät honom vara och satt utanför rummet och pratade istället (med nätdörr emellan). Joakim, min minsta son, han ville inte ge sig, så han satt inne hos Picasso som vi döpte honom till."

"Ibland så var det på gränsen att man undrade vad man hade gett sig in på. Men Joakim, han såg det inte så. Efter en vecka så kröp Picasso upp i knät på Joakim och sökte kontakt, men inte med oss andra så vi väntade. Men sen så hoppade han upp i mitt knä och började gulla, och då visste jag vi hade klarat det, dessutom på bara en och en halv vecka. Men Joakim, han klarade det på bara en vecka. Så nu vet man att man aldrig ska ge upp, för det blir bra på alla sätt."

"Nu är Picasso en underbar hankatt som går som en panter här hemma, men om vi får främmande så gömmer han sig och kommer fram när de har gått. Inte med barn, men med vuxna. När man tar en hemlös katt så vet man aldrig vad som hänt, men allt man gör sen är bara positivt och kom ihåg att aldrig ge upp. Vi köpte honom, så nu behöver han aldrig flytta mer!"

"Hälsningar från Picasso i Gävle med sin nya familj."

Tillbaka till Solskenshistorier!